Det drar ihop sig till militär konfrontation i Europa igen och propagandamaskinerierna på alla sidor maler på för fullt. I ett sådant läge är det extra viktigt att hålla huvudet kallt och inte svälja allt vi får från media med hull och hår. Visst har vi tillgång till god journalistik som anstränger sig för att ge en balanserad bild av det som händer. Men i praktiken blir det en viss bild av konflikten som dominerar beroende på om du får din information från västliga eller från ryska media.

Den bild vi fått i oss kan, i korthet, sammanfattas enligt följande: ”Det ukrainska folket tröttnade på sin korrupte och auktoritäre ledare och mobiliserade fredliga demonstrationer för demokrati. EU ville gärna hjälpa till med detta. Den onde Putin kunde inte acceptera det ukrainska folkets strävan, utan tvingade sin marionett Janukovitj att med våld undertrycka folkets vilja. När detta ändå inte lyckades, utan de demokratiska krafterna segrade, såg sig Putin tvungen att invadera Ukraina för att sätta stopp för den demokratiska utvecklingen.”

Från ryskt håll ser man snarare följande scenario: ”EU har manipulerat delar av det ukrainska folket, och var på väg att få med sig även dess ledare, Janukovitj, på ett associationsavtal som skulle ha blivit förödande för landets ekonomi. (I bakgrunden finns det ondskefulla USA, som vill komma närmare Ryssland med sina militäranläggningar). Till slut tvingades den legitime och demokratiskt valde ledaren bort från makten i en statskupp. Istället tillsattes en neo-fascistisk regering som med sin nationalistiska politik hotar landets etniska ryssar. I det läget vill det lokala ledarskapet i den ryskdominerade autonoma republiken Krim utöka sin autonomi, vilket inte accepteras av den nya illegitima regeringen i Kiev. Ryssland måste då ingripa för att skydda befolkningen.”

Naturligtvis är ingen av dessa båda förenklade bilder helt sann (och fullt så förenklade som jag här återgivit dem är de förstås inte heller). Sanningen ligger väl som vanligt någonstans däremellan, och är dessutom oändligt mycket mer komplicerad än vad som kan uttryckas på några få rader. Kort sagt, jag tror att vi gör klokt i att åtminstone försöka förstå hur en konflikt uppfattas från olika håll – oavsett på vilken sida våra spontana sympatier hamnar.

Taggar → 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *