Fängelsedomar på två respektive 2,5 år har fallit i Baku i en internationellt uppmärksammad rättegång mot Adnan Hacizade och Emin Milli, 26 respektive 30 år gamla. Brottsrubriceringarna blev huliganism samt uppsåtligt vållande av mindre kroppsskada efter en ifrågasatt incident på ett utomhuscafé i Baku. Även i Azerbajdzjan har deras ålder och det faktum att de nått stor spridning via internetbaserade media gjort att de samlat många, särskilt yngre, som har protesterat öppet mot rättegången. De blev bekanta genom ett satiriskt videoblogginlägg, spritt via youtube, där en åsna får peka ut bristen på fri- och rättigheter i landet. I nyhetsrapporteringen kallas de därefter helt enkelt ”bloggarna” och har blivit en symbol för inskränkningar i press- och yttrandefriheten.  Flera svenska tidningar tar upp nyheten (SvD/DN/GP) från TT.

Både Milli och Hacizade har utländsk utbildning och har sedan dess haft karriärer i hemlandet. Milli ledde bland annat den azerbajdzjanska grenen av Friedrich Ebert-Stiftung, en stiftelse för samhällelig och politisk utbildning kopplad till tyska socialdemokratin. Han har också arbetat med rättighetsfrågor i olika funktioner för OSSE, International Republican Institute (IRI) och Europarådet i landet. Hacizade arbetar för BP i Azerbajdzjan och var med om att grunda ungdomsorganisationen OL! Azərbaycan Gənclər Hərəkatı (Azerbajdzjanska ungdomsrörelsen), som i sitt manifest bland annat säger att man vill arbeta för en fritt tänkande, men också mer aktiv ungdom för att uppnå nödvändig reformering av landet.

Inte långt efter arresteringen av Milli och Hacizade tidigare i år arresterades också ledaren för en annan ungdomsorganisation, Hədəf (Mål), officiellt för smitning från militärtjänst, och det började uppstå misstankar i bloggosfären att de styrande riktat in sig mot ungdomar som valt att engagera sig politiskt. Frågan blev känslig, men regeringen avvisade kritik med att rättsproceduren måste få ha sin gång.

Upprördheten skall dock också ses mot bakgrund av några lagändringar som genomförts i landet det senaste året, bland annat en kontroversiell grundlagsändring (genomförd efter en folkomröstning, där över 90% skall ha röstat för), som bland annat innebär att president Ilham Aliev kan fortsätta som president på obestämd framtid. Men anledningen till oron internationellt har också varit nya förordningar som inskränker utländska medias och organisationers aktivitet i landet. Utländska radiostationer tillåts inte längre sända över landsomfattande frekvenser, vilket ytterligare begränsar tillgången till oberoende information. Dessutom genomfördes ändringar i förordningarna för NGO:er, vilket inskränker möjligheterna för en del organisationer som verkar för att stärka civilsamhället.

Sammantaget är domarna idag alltså möjligen att betrakta i ljuset av en trend under det senaste året att konsolidera den statliga kontrollen ytterligare över dels tillgången till oberoende information, dels möjligheterna att organisera sig kring samhällsfrågor.