Det blev ett lyckat statsbesök i Kina i februari 2011 för Kazakstans president Nursultan Nazarbajev där flera viktiga kontrakt och överenskommelser inom energi och transportsektorn borgar för en fortsatt snabb utveckling av relationerna. Denna gång betonades uranexport från Kazakstan och ett kazakiskt köp av kinesiska snabbtåg. Kineserna tycks också villiga att bistå kazakerna med förmånliga krediter på uppemot 7 miljarder USD.
Det är välkänt att Kazakstan exporterar olja och gas till Kina. Olja pumpas via en pipeline till nordvästra Xinjiang och transporteras dessutom via järnväg när kapaciteten i ledningen inte räcker till. Gasen kommer samma väg in i Kina via ett ledningssystem som öppnades med ett första rör 2009 för att transportera främst turkmensk gas. Under 2011 väntas det andra röret bli klart och då skapas ett ökat utrymme för den kazakiska gasen.
Den potentiellt största affären som tillkännagavs under Nazarbajevs besök var kazakisk export av uppemot 55 000 ton uran till Kina. Detta täcker cirka 40 % av Kinas uranbehov de kommande åren. Det statligt ägda kazakiska kärnenergibolaget, Kazatomprom, har ökat sin produktion av uran snabbt de senaste åren. 2010 producerades 17 800 ton uran och 2011 planerar företaget en produktion på 19 600 ton. Det gör Kazakstan till världens största producent av uran före Kanada. Kazakstan har idag världens näst största fyndigheter av uran efter Australien. Kazatomprom är ett statligt bolag där 100 % av aktierna ägs av den statliga kazakiska investeringsfonden Samruk-Kazyna.
Att uran blir nästa stora kazakiska exportvara till Kina passar som hand i handske för båda parter. Kazakerna har genom sin snabbt ökande produktion uran att exportera och kineserna har genom sitt beslutat att öka andelen elenergi producerad av kärnkraft ett behov av att importera uran. I den kinesiska energiplanen förutses att kärnkraftens andel av elproduktionen skall öka från 1 % idag till 6 % fram till 2020. För att detta skall vara möjligt behöver den installerade kapaciteten öka från cirka 10 GW idag till 70-80 GW om tio år. Idag har Kina 13 reaktorer i drift och över 20 är under byggnad. Kazakstan kan därför med största sannolikhet se fram emot mycket betydande inkomster från sin uranexport till Kina de närmaste decennierna.
English 
Svenska