Oroligheter i Kirgizistan – Upplopp och skottlossning i Osj

Karta över Kirgizistan

Nya oroligheter har brutit ut i södra Kirgizistan. Från den etniskt delade staden Osj på gränsen till Uzbekistan berättas om minst 46 döda och över 600 skadade. Det är fortfarande oklart vad som orsakade upploppen. Det startade som ett bråk mellan olika gäng sent på torsdagen. Detta urartade snabbt till olika våldshandlingar följt av skottväxling. På fredagsmorgonen lugnade situationen ner sig för att senare under dagen flamma upp igen och butiker började plundras och byggnader stickas i brand, se BBC. Vittnesuppgifter tydde tidigt på att upploppen hade en etnisk komponent där kirgizer och uzbeker stod mot varandra, se SvD, VG och DN. Senare under fredagen rapporterades om kirgiziska och uzbekiska grupper beväpnade med stenar, olika tillhyggen och handelvapen som drog runt på gatorna i Osj och byggde barrikader.  Motsättningarna hade nu fått en etnisk prägel och det rapporterades om att den uzbekiska stadsdelen Tjerjomusjki stod i brand och att olika gäng var på väg in till staden för att delta i striderna eller rädda sina släktingar, se VG och Reuters. Under kvällen tycks läget ha lugnat ned sig. Polis och militär uppges att upprättat vägspärrar mellan de olika stadsdelarna och ett spänt lugn råder i Osj.

Den provisoriska ledningen under Roza Otunbajeva i huvudstaden Bisjkek som tog över när förre presidenten Kurmanbek Bakijev störtades den 7 april i år utlyste undantagstillstånd i området och sände in trupper, men militär och polis tappade kontrollen över situationen under några timmar på eftermiddagen. Otunbajeva antydde i ett uttalande att det fanns krafter i landet som ville destabilisera situationen inför folkomröstningen om ny konstitution den 27 juni. Internationella ledare som Hu Jintao, Kinas president, Dmitrij Medvedev, Rysslands president och Islam Karimov, Uzbekistans president, som alla deltar i ett regionalt toppmöte i Uzbekistans huvudstad Tasjkent, har uppmanat till lugn och utlovat hjälp till Kirgizistan. Risken att upploppen i Osj leder till att underliggande etniska motsättningar eskalerar till regelrätta strider som på allvar kan hota Kirgizistans stabilitet som nation kan inte helt uteslutas men ter sig idag inte sannolikt. Det som krävs för att upploppen skall förvärras till uppror är att någon ledare träder fram som ett alternativ till den provisoriska regeringen i Bisjkek. Detta har ännu inte inträffat. För en diskussion om den etniska situationen i Kirgizistan se tidigare inlägg.

Staden Osj ligger i Ferghanadalen och är Kirgizistans näst största stad med drygt 200 000 invånare. Befolkningen är blandad och uzbekerna utgör minst 40 % av befolkningen, troligen en betydligt högre andel. Södra delen av landet var förre presidenten Bakijevs bas och sedan i april har sporadiska demonstrationer förekommit mot den nya regeringen. Myndigheterna i Kirgizistan har sedan de mycket blodiga oroligheterna i Osj 1990 i samband med Sovjetunionens upplösning, då minst 300 människor dödades, lyckats undvika etniska konflikter mellan uzbeker och kirgizer i staden. Den etniska spänningen finns dock under ytan och i mitten på maj 2010 dödades två personer i en sammanstötning mellan kirgizer och uzbeker i grannstaden Jalal-Abad. Kirgizistan delas i två delar av bergskedjan Tianshan och förbindelserna mellan norra och södra delen av landet är begränsade. Uzbekerna bor huvudsakligen i den södra delen av landet. Osj har sedan 2000 fått ställning som den andra huvudstaden. Staden erövrades av ryssarna 1876 och blev 1939 huvudort i Osj län. Staden är känd för sin stora och livliga basar.

En av de viktigaste orsakerna till problemen i Kirgizistan är den försämring av ekonomin som ägt rum under senare år och som blivit akut efter 2008. En stor del av den manliga befolkningen söker sig till Ryssland och Kazakstan som gästarbetare. När den ekonomiska krisen slog mot Ryssland drabbades gästarbetarna från Centralasien och beloppen som de kunde sända hem minskade kraftigt. Det är därför inte förvånande att det var en dubblering av elektricitets- och värmepriserna som blev den utlösande faktorn i Bakijevs fall. Möjligheten att kriminella gäng försöker flytta fram sina positioner i landet när maktstrukturerna nu stöps om och har ett intresse att skapa oro skall inte underskattas.

Kirgizistan har planerat en omröstning om en ny konstitution till den 27 juni 2010 och det vore mycket olyckligt om nya oroligheter leder till att omröstningen skulle behöva skjutas upp. I samband med oroligheterna i april stängde Kazakstan och Uzbekistan sina gränser till Kirgizistan vilket ytterligare försämrade en redan svår ekonomisk situation genom minskad gränshandel. Nya oroligheter kan leda till en upprepning. Situationen i Kirgizistan kommer med säkerhet att diskuteras på det möte som ledarna för Shanghai Cooperation Organization (SCO) håller i Uzbekistans huvudstad Tasjkent idag.

Fler artiklar på ämnet:

• Kirgizistan – Vad gör den provisoriska regeringen?
• Att räkna rätt och att rensa upp i södra Kirgizistan
• Kirgizistan – Att sopa upp spillrorna och gå vidare