På måndagskvällen den 21 februari 2011 kom Kazakstans president Nursultan Nazarbajev på ett av sina många besök till Kina. I Beijing kan Nazarbajev vara säker på ett varmt mottagande utan några besvärande frågor om demokrati och mänskliga rättigheter eller mandatperioder.
De ekonomiska förbindelserna mellan Kazakstan och Kina har utvecklats mycket snabbt de senaste åren och Kina framstår idag, efter Ryssland, som Kazakstans viktigaste ekonomiska samarbetspartner. Handeln mellan de två länderna uppgick till drygt 130 miljarder kronor under 2010. Kazakstan är också en viktig leverantör av olja och gas till Kina.
Under tisdagen presenterade Kazakstan och Kina ett av sina mest ambitiösa samarbetsprojekt hittills; ett höghastighetståg mellan den kazakiska huvudstaden Astana och Almaty, den största och ekonomiskt viktigaste staden i landet. Projektet skall vara klart redan 2015. Den senaste kinesiska tekniken för snabbtåg skall utnyttjas och kazakerna skall vara en viktig part i utformningen av den nya järnvägslinjen.
Sträckan mellan Astana och Almaty är cirka 105 mil och planen är att bygga en dubbelspårig järnväg med en maxhastighet av 350 km i timmen och en kapacitet för 5 miljoner passagerare om året. Den nya järnvägen kommer att byggas gemensamt av kazakiska och kinesiska företag och använda den senaste kinesiska byggnadstekniken. Cirka 65 % av spåren beräknas kunna läggas i marknivå och 35 % byggas i form av broar och viadukter.
Det kinesiska snabbtågsnätet har byggts ut och byggs ut i rasande fart. Redan idag är nätet världens största med över 400 mil och den knappt 100 mil långa sträckan mellan Wuhan och Guangzhou avverkas på drygt tre timmar med en medelhastighet på över 300 km i timmen, snabbare än det japanska Shinkansen. Det är något motsvarande kazakerna är ute efter för sitt snabbtåg.
Kina har ambitiösa planer för utbyggnaden av järnvägen till sina grannländer. Det finns långt gångna planer på kinesiskbyggda snabbtåg i Laos och Thailand men även länder som Tadzjikistan och Kirgizistan finns med på den kinesiska kartan för utbyggnad. Här finns dock det stora praktiska problemet att Kina använder standardspårvidd på 1435 mm och länderna i Centralasien använder den ryska spårvidden på 1520 mm.
Kina och Kazakstan förbinds idag av en traditionell järnväg som går genom den Dzungariska porten in i nordvästra Xinjiang. På den kinesiska sidan förlängs idag de breda spåren från Kazakstan för att underlätta och snabba upp den kazakiska exporten av främst petroleumprodukter. I framtiden planeras för leveranser av såväl olja som LNG (flytande naturgas) via de nya spåren.
English 
Svenska
Finns det några planer på att koppla ihop denna sträcka med snabbtåg i Kina? Det skulle kunna bli ett steg på vägen för snabbtåg mellan Kina och EU
Planerna för det kinesiska snabbtågsnätet västerut sträcker sig än så länge endast till Ürümqi, huvudstaden i Xinjiang. Detta är den längsta delsträckan i en järnvägslinje som planeras gå från Beijing till Ürumqi och som skall minska restiden mellan städerna från drygt 30 timmar idag till mindre än hälften när linjen är klar år 2014. Den västliga etappen mellan staden Lanzhou i provinsen Gansu och Ürümqi är knappt 180 mil och byggs, enligt uppgift, ut med en kapacitet på 350 km/h. Problemen med att förlänga sträckan vidare in i Centralsien och till Europa är flera. Kostnaderna skulle bli mycket stora och det är osäkert hur stor efterfrågan på passagerartrafik verkligen skulle vara. Kina och Europa har standardspårvidd på 1435 mm medan Centralasien, Ryssland och Ukraina har 1520 mm vilket är ett annat problem som måste lösas. Det pågår dock ett samarbete mellan de olika länderna att förbättra möjligheterna för godstrafiken mellan Asien och Europa. Detta är troligen ett mer rimligt första steg. Man kan hoppas att ett snabbtåg i Kazakstan kan vara en inspiration för vidare utbyggnad i Centralasien. Först gäller det dock att planerna i Kazakstan verkligen realiseras.