Kirgizistan – Att sopa upp spillrorna och gå vidare

Karta över Kirgizistan

Idag, onsdagen den 16 juni, är det nationell sorgedag i Kirgizistan till minne av offren för den etniska konflikten i landets södra delar. Situationen tycks ha lugnat sig i krisområdet och myndigheterna uttrycker förhoppningar om att det värsta nu är över. Antalet officiella dödsoffer ligger på 176 men allt fler bedömare är eniga om att detta är en grov underskattning av den verkliga siffran. Internationell hjälp börjar nå fram till krisområdet och FN, Röda korset och Röda halvmånen har folk på plats i Osj och Jalal-Abad för samordna hjälpinsatserna. Speciella insatser riktas också till de 250 000 flyktingarna inom och utom landet och flyg kommer att gå till staden Andijan (Andizjan) i Uzbekistan för att sända hjälp till de drygt hundratusen flyktingarna där, se DN, SvD och VG. Det internationella samfundet börjar nu vakna upp till möjligheten att det faktiskt är etnisk rensnings som pågått, se VG.

Rapporterna om den etniska rensningens verkliga omfattning och lokala organisation börjar nu komma fram allt mer, se DN. Den stora utmaningen för vilken ny kirgizisk administration som än kommer efter folkomröstning och parlamentsval blir att inte förtiga vad som verkligen har skett och att tillse att skyldiga kirgizer ställs inför rätta. Den korrupta och Bakijevtrogna lokala administrationen, polisen och inrikestrupperna i Osj och Jalal-Abad har nu incitament att sopa undan spåren, vilket måste förhindras. Någon form av internationell medverkan för att uzbekerna skall känna förtroende för resultaten av undersökningar är absolut nödvändig. På en mer positiv bog ökar den internationella aktiviteten i regionen och hjälpsändningar från FN:s barnfond (UNICEF) och FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) har nu nått fram till krisområdet, se VG.

Röda Korsets representant i Osj, Séverine Chappaz, som varit på plats under hela krisen, berättar att läget lugnat sig under de senaste 24 timmarna men fortfarande är spänt i Jalal-Abad. Organisationen har upptäckt flera improviserade platser där folk sökt hjälp och skydd och får successivt en bättre bild av läget. Personalen uppskattar också att antalet döda är betydligt högre än de 176 som hittills rapporterats.  Hon berättade vidare att transporter med helikopter för sjuka, sårade och evakueringar kommit igång i Osj och att arbetet med att föra in hjälp nu intensifieras, se Röda korset.

På andra områden som har betydelse för att lösa av krisen på sikt rapporteras att Maxim Bakijev, den förre presidenten Kurmanbek Bakijevs son, har arresterats i London och begärts utlämnad till Kirgizistan. Maxim Bakijev anklagas för att ha försökt rekrytera legosoldater ibland annat Tadzjikistan för att utföra väpnade attacker och visa på den provisoriska regeringens oförmåga att styra landet. Det talas också om att fem attacker skulle ha utförts samtidigt för att situationen snabbt skulle urarta. Borgmästaren i Osj, Melis Myrzakmatov, tycks också har varit delaktig i oroligheterna och anklagas för att vara i förre presidenten Bakijevs sold, se DN. Dessa uppgifter är fortfarande obekräftade men kan ha stor betydelse för bearbetningen av konflikten. Om det kan fastslås att utländska och inhemska provokatörer startade och underhåll våldet borde det vara lättare att åstadkomma någon form av förtroende mellan kirgizer och uzbeker. Detta undantar naturligtvis inte de individer från ansvar som deltagit i mobbväldet och begått avskyvärda handlingar. Hur Kirgizistan hanterar det humanitära och juridiska efterspelet till krisen är avgörande för landets demokratiska framtid. Demokrati, minoritetsskydd och ekonomisk utveckling är alla nödvändiga komponenter i en lösning av den etniska konflikten.

Roza Otunbajeva, tillförordand president i Kirgizistan

Den tillförordnade presidenten, Roza Otunbajeva, har också meddelat att folkomröstningen om den nya konstitutionen kommer att hållas som planerat den 27 juni. Hur detta skall kunna ske under demokratiskt acceptabla former i södra Kirgizistan ter sig mycket svårt att förstå, men detta beslut har fått stöd av EU. Troligen menar man att det vore en seger för provokatörerna om omröstningen sköts upp, vilket har varit ett av deras mål. Regeringen har sedan tidigare beslutat att ett valdeltagande på 30 % skall räcka för att folkomröstningen skall anses vara giltig. Roza Otunbajeva meddelade också att Kirgizistan inte längre anser sig behöva fredsbevarande trupper utan kan sköta säkerheten med egna resurser. Ett långsamt och svårt arbete startar nu med att samla ihop spillrorna och börja bygga upp det gemensamma kirgizisk-uzbekiska huset på nytt. Omvärlden får inte glömma bort Kirgizistan för då har vi snart en ny stat i kris i området.

Fler artiklar på ämnet:

• Kirgizistan – Vad gör den provisoriska regeringen?
• Avgörande dag i södra Kirgizistan – Kontroll eller anarki i Osj och Jalal-Abad
• Kritisk vecka i Kirgizistan