Avgörande dag i södra Kirgizistan – Kontroll eller anarki i Osj och Jalal-Abad

Karta över Kirgizistan

Oron i södra Kirgizistan fortsätter för tredje dagen i rad. Den provisoriska regeringen i Bisjkek riskerar att tappa kontrollen över den etniska konflikten i södra Kirgizistan och söndagen den 13 juni blir avgörande för landets framtid. Enligt de senaste rapporterna från hälsoministeriet har sammanlagt minst 114 personer dödats i Osj och i grannstaden Jalal-Abad 50 km från Osj. Mer än 1400 personer har skadats i upploppen. Dessa siffror kan var kraftigt underskattade om de rapporter om etnisk rensning som nu börjar komma in visar sig vara sanna.

Det har under dagen kommit rapporter om systematiska etniska rensningar av uzbekiska kvarter och byar, samt även systematiskt dödande i Osj och Jalal-Abad samt omkringliggande mindre byar. Detta går inte att verifiera i dagsläget men är tyvärr ett mönster som känns igen från etniska konflikter i Bosnien och Kosovo. En tändande gnista kan utlösa en präriebrand. Humanitära organisationer i Kirgizistan har vädjat till FN:s generalsekreterare Ban att sända fredsbevarande trupper till området.

Röda korset har tidigare rapporterat om stora flyktingströmmar mot den uzbekiska gränsen när panikslagna uzbeker har flytt undan våldet. Nyhetsbyrån AKI press rapporterar nu att så många som 75 000 personer skall ha korsat gränsen in till Uzbekistan andra siffror talar om 30 000 eller  så lågt som 6 000. Röda korset, EU och andra länder planerar humanitära insatser. Rysslands första flygplan med hjälp har nått Bisjkek. Ryssarna har också bidragit med en helikopter för att evakuera svårt skadade.

De svåraste oroligheterna tycks nu pågå i Jalal-Abad och Roza Otunbajeva, tillförordnad president, har på söndag eftermiddag infört undantagstillstånd i hela Jalal-Abad län och utegångsförbud mellan kl. 18:00 och 06:00 för att skydda invånarna, se VG. Det återstår att se om det kommer att åtlydas eller inte. Utegångsförbudet respekteras inte och under söndag kväll kommer rapporter om beväpnade män som fortsätter dra runt i staden och sticker hus i brand, plundrar och skjuter. Om detta är organiserat eller spontant mobbvälde är fortfarande oklart men det tycks vara styrt på något sätt i Jalal-Abad.

Situationen i Osj tycktess ha stabiliserats under natten till söndagen men viss skottlossning fortsatte. Våldet har tilltagit under söndag eftermiddag och uppges ha spridit sig till omkringliggande byar. Uzbekerna är värst drabbade och många försöker fly till Uzbekistan. Vittnen berättar att polisen står handfallen eller tittar bort. Läget vid den uzbekiska gränsen är oklart men alla verkar inte släppas igenom. Säkerhetsstyrkorna i Osj har tidigare under söndagen organiserat evakuering av 500 studenter till Batken län i väster och vissa matleveranser från omkringliggande områden till de hårt pressade säkerhetsstyrkorna har skett. Den humanitära situationen är mycket svår eftersom gas, el och vatten saknas i delar av Osj och för de minst 6000, vissa menar att talet är mycket högre, uzbekiska flyktingar, främst kvinnor och barn, som flyr undan våldet och försöker ta sig till Uzbekistan, se DN, Svd och VG. På söndag kväll beskrivs läget som lugnt i Osj och den provisoriska regeringen har börjat dela ut nödhjälp och planerar att distribuera 50 ton humanitär hjälp under måndagen den 14 juni.

Under söndagen spred sig oroligheterna till Jalal-Abad där en uppretad folkmassa på 2000 personer samlades vid hästkapplöpningsbanan. Myndigheterna försökte lugna ned situationen men lyckades inte. Obeväpnade gäng plundrade affärer och välte bilar enligt chefen för administrationen i Jalal-Abad län Maksatbek Jeenbekov. Samtidigt berättas om ryktesspridning och provokatörer som försökte skapa oro i staden. Myndigheterna i Jalal-Abad tycks efter händelserna i Osj inte ha blivit lika överraskade och arbetade aktivt för att lugna situationen och möten pågick för att organisera säkerheten i staden. Viss skottlossning hördes, se 24.kg. Skottlossning och plundring ökade under eftermiddagen liksom antalet offer.

Stora och växande grupper drog under söndag eftermiddag runt i staden och nådde fram till universitetet som stacks i brand. En en explosion skedde på Ormonovgatan berättade journalisten Sergej Kim. Staden Jalal-Abad (Dzjalal-Abad, även Jalalabad) är Kirgizistans tredje största stad med drygt 75 000 invånare. Uzbeker utgör cirka 65 % av befolkningen. Staden är känd för sina kurorter, sitt mineralvatten och för den järnväg som förbinder Jalal-Abad med Ferghanadalen i Uzbekistan. Liksom i övriga Kirgizistan har industrin drabbats hårt efter Sovjetunionens fall 1991 och har inte återhämtat sig efter självständigheten med hög arbetslöshet och dåliga framtidsutsikter för många unga som följd.

I Jalal-Abad, liksom i Osj och Batken, tog anhängare till den avsatte presidenten Kurmanbek Bakijev över offentliga byggnader den 13 maj. De kördes ut därifrån den 14 maj av lokala politiker och folklig ilska i alla tre städerna. I Jalal-Abad leddes motståndet mot anhängarna till Bakijev av den lokale uzbekiske ledaren Kadyrjan Batyrov. Batyrov har också anklagats för att vara iblandad i en incident då familjen Bakijevs hus i Tejin i närheten av Jalal-Abad brändes ner. Denna händelse, oavsett om den är sann eller ej, har speciellt retat upp de kirgizer som fortfarande stöder Bakijev i området. Myndigheternas ovilja att ta upp frågan ökade missnöjet bland kirgizerna.

Den 19 maj samlades en uppretad folkmassa på 5000 kirgizer, främst unga män, för att tåga mot universitetet i staden som leds av Batyrov och ta lagen i egna händer. Vid sammanstötningarna som följde dog två personer och över 70 skadades. Denna händelse inflammerar situationen ytterligare i Jalal-Abad och det är därför inte förvånande om vissa grupper är på väg mot universitetet. Det är enkelt för eventuella provokatörer att förvärra en redan svår situation genom ryktesspridning och att spela på frustrerade människors känslor av socialt utanförskap, politisk marginalisering för södra Kirgizistan och uzbekernas ekonomiska framgång.

Den provisoriska regeringen under Roza Otunbajeva har i enlighet med förordningen om partiell mobilisering och att kalla in arméreserver uppmanat alla under 50 år som berörs av beslutet att inställa sig till tjänstgöring före klockan 15.00 idag lokal tid. Dessa truppförstärkningar bör kunna nå området i söder under måndagen. Regeringen har samtidigt skapat ett säkerhetsråd för Kirgizistan där den tidigare översten i säkerhetstjänsten Alik Orozov har utsetts till sekreterare.

Utlandet reagerar med bestörtning på det som sker i Kirgizistan och erbjuder humanitär hjälp. Problemet vid en etnisk konflikt, som vi vet från händelserna i området 1990, är att förloppet är mycket snabbt och blodigt. Hoppet står nu till att regeringens mobilisering av reserver skall lyckas lugna situationen och att de som leder provokatörerna  i området, politiska anhängare till Bakijev eller de kriminella nätverken involverade i narkotikahandel, skall inse faran av ett totalt kaos i området. Det land som har trupper som skulle kunna sändas in snabbt är Uzbekistan men av förklarliga skäl är kirgizerna ovilliga att be uzbekerna om hjälp. Uzbekistan har hittills bara gjort ett uttalande som uttrycker bestörtning över situationen. Den uzbekiska ledningen under Islam Karimov är livrädd för allt som skulle kunna skapa instabilitet i Uzbekistan och intar därför en avvaktande hållning trots att uzbeker mördas på andra sidan gränsen i Kirgizistan. Uzbekistan har också ett stort arbete med att ta emot flyktingar från Kirgizistan och har satt upp läger för de som inte har släktingar att bo hos.

För läget under fredagen, se här, för läget under lördagen, se här, samt en bakgrund till den etniska konflikten, se här.

Fler artiklar på ämnet:

• Kirgizistan – Vad gör den provisoriska regeringen?
• Kirgizistan – Att sopa upp spillrorna och gå vidare
• Att räkna rätt och att rensa upp i södra Kirgizistan