Igår hölls demonstrationer i Kazakstan, både i huvudstaden Astana och i landets största stad, Almaty. Protesterna, som utlysts av fyra oppositionspartier* (se tidigare inlägg) riktade sig främst mot regeringens ekonomiska politik, men också mot statlig repression och förföljelse av meningsmotståndare.
Det tycks inte ha blivit någon imponerande uppslutning till vad som utlysts som en landsomfattande medborgarprotest. Enligt den kazakiska nättidningen Zonakz.net samlades ett hundratal demonstranter i Almaty, vilket knappast går att klassa som en folkstorm i en stad med drygt 1,3 miljoner invånare. Den låga uppslutningen behöver dock inte säga så mycket om hur stort stöd oppositionen faktiskt har. Kazakstan är inte ett land där folk är vana att gå man ur huse för att uttrycka sitt missnöje. De två oppositionspartierna Azat och OSDP, som häromdagen meddelade en sammanslagning, samlar, enligt Eurasianet, ca 400000 medlemmar.
Kraven handlar framförallt om sociala åtgärder för att lindra den ekonomiska krisen, såsom höjning av löner och pensioner, prisstopp på livsmedel och social service och skydd för arbetare mot uppsägningar och besparingar. Men man passade även på att rikta kritik mot regeringens auktoritära tendenser. ”Kazakstan har återgått till en polisstat”, sade en representant för OSDP till Radio Azattyk, och pekade på hur förföljelserna mot oliktänkande och oberoende media ökat.
Inför ordförandeskapet i OSSE under nästa år har internationella media börjat rikta blickarna mot Kazakstan. Oppositionen tycks se detta som en möjlighet att bryta regeringspartiets totala dominans i parlamentet. Kanske är det läge för Kazakstan att öppna upp för större pluralism i politiken – om inte annat så för att få ett delat ansvar för den ekonomiska situationen.
*De fyra partier som utlyst protesterna var: Kazakstans demokratiska parti DPK ”Azat”, Folkpartiet NP ”Algha”, Kazakstans kommunistiska parti KPK och Landsomfattande socialdemokratiska partiet OSDP.
English 
Svenska
[…] och trovärdiga åtgärder för att föra landet ur den ekonomiska krisen. (Se tidigare inlägg här och här ) Nazarbajevs åtgärder mot krisen har hittills inte kommit folkflertalet till del, och […]