Kirgizistans flagga
Söndagen den 27 juni 2010 röstar Kirgizistan i en folkomröstning om ett förslag till ny konstitution, se VG. Detta trots att södra delen av landet så sent som för två veckor sedan skakades av blodiga sammanstötningar mellan uzbeker och kirgizer i en etnisk konflikt med hundratals officiella dödsoffer och hundratusentals flyktingar som följd. Den provisoriska regeringen kom till makten i april i år efter våldsamma demonstrationer i huvudstaden Bisjkek som störtade den dåvarande presidenten Kurmanbek Bakijev. Frågan om folkomröstningens genomförande har drivits hårt av den provisoriska regeringen trots det spända läget i södra delen av landet. För regeringen som leds av den tillförordnade presidenten Roza Otunbajeva handlar det om att till varje pris skaffa sig någon form av folkligt mandat, se SvD och GP.
Ryssland, USA och EU har stött den provisoriska regeringens krav på folkomröstning trots det oroliga läget i Kirgizistan. Internationella NGO:er som ICG, International Crisis Group, och HRW, Human Rights Watch, har sagt att omröstningen borde skjutas upp eftersom det är omöjligt att tillförsäkra rättvisa förhållanden i söder. Många människor, de flesta uzbeker, är fortfarande på flykt eller saknar bostad. Många har också förlorat pass och officiella dokument som blivit förstörda i oroligheterna. Det är oklart hur dessa människor skall kunna rösta under rättssäkra förhållanden, se DN. ICG och HRW menar att folkomröstningen riskerar att bli betraktad som illegitim. OSSE, Organisationnen för säkerhet och samarbete i Europa, har dragit tillbaka sina 300 kortsiktiga observatörer från Kirgizistan på grund av oro för säkerheten men 36 långsiktiga observatörer finns på plats. Men bland annat OSS, Oberoende Staters Samvälde, och Shanghaisamarbetet, SCO, har sänt knappt 200 valobservatörer som främst kommer att övervaka folkomröstningen i den norra delen av landet.
Folkomröstningens utformning har också kritiserats. Väljarna har att svara ja eller nej på frågan: ”Antar du den Kirgiziska republikens konstitution och den lag om införande av den Kirgiziska republikens konstitution som är föremål för folkomröstning såsom den utformats av den provisoriska regeringen?” Problemet är att i själva verket har tre frågor bakats samman till en fråga där väljarna inte har någon möjlighet att differentiera sina röster. Den första och centrala frågan är förslaget om ny konstitution. Det handlar främst om att minska presidentens makt och genomföra ett parlamentariskt system i Kirgizistan. Antalet platser i parlamentet utökas från 90 till 120 och det största partiet kan aldrig få fler än 65 platser. Planerna idag tycks vara att hålla nya parlamentsval i september 2010. Den andra frågan avser att legitimera att den tillförordnade presidenten, Roza Otunbajeva, så att hon kan sitta kvar som president till december 2011. Nya presidentval skall hållas i slutet av 2011, se DN. Den tredje frågan handlar om att avskaffa författningsdomstolen och överföra dess funktioner till högsta domstolen. Skälet för detta är att författningsdomstolen 2005 gav sitt stöd till den då sittande presidenten Askar Akajev och 2010 på samma sätt gav sitt stöd till Kurmanbek Bakijev.
Det är bara att hoppas att folkomröstningen blir en framgång och att den provisoriska regeringen lyckas garantera säkerheten i södra Kirgizistan. Kravet på 50 % valdeltagandet för att godkänna konstitutionen hade redan för upploppen i söder tagits bort och ändrats till 50 % ja-röster oavsett valdeltagande. Kirgizistan är i stort behov av en laglig regering men också av politiker som vågar ta itu med landets akuta etniska konflikt, enorma ekonomiska problem, endemiska korruption och den organiserade brottsligheten. Efter snart 20 år av självständighet står Kirgizistan och väger på randen av kollaps eller räddning. Det behövs en ny generation politiker med resning för att tackla landets problem. Det återstår att se om dagens folkomröstning är ett första steg i rätt riktning.
English 
Svenska